Täljstenens födelse 

För ca 2800 miljoner år sedan inträffade ett vulkanutbrott i nuvarande östra Finland vilket ledde till att magnesiumhaltig, komatitisk lava trängde upp ur jordens innandömen. Den lättflytande lavan som hade en temperatur på 1600 grader spred sig som undervattensströmmar långt bort från utbrottsplatserna. 


För 1900-1800 miljoner år sedan kolliderade litosfärens plattor i Finland och gav upphov till den Svekokarelska bergskedjan som var lika stor som Alperna. I samband med händelsen riktades lavaströmmarna med sina olivinstenar nästan i lodrät riktning i bergskedjans rotdelar. 


På nästan tio kilometers djup under den forna bergskedjan rådde ett tryck på 2000-4000 atmosfärer och en temperatur på 400-500ºC. I det porösa berget flöt koldioxidhaltiga vattenlösningar, som först förvandlade olivinstenen till serpentinsten och därefter till täljsten. Transformationsprocessen, som inträffade i flera faser, tog tiotals miljoner år i anspråk. 


Naturskådespelet åstadkom en sällsynt naturens nyck. Täljstenen hade fötts.


Täljstensfyndigheter


Tulikivis täljstensbrott 

Grunden för hela Tulikivis affärsverksamhet är tillräckliga stenreserver. Den kontinuerliga ekonomiska tillväxten säkerställs genom letning av stenfyndigheter och genom att man försäkrar sig om deras kapacitet. I dag har Tulikivi tillgång till undersökta täljstensreserver för ca 65 år på nuvarande verksamhetsnivå. Målet är att öka råvarureserverna ytterligare. Vi undersöker och kartlägger ständigt nya fyndigheter. 


Tulikivi Oyj:s täljstensbrott ligger i Nunnanlahti, Suomussalmi och Kuhmo.

Täljstensfyndigheter ute i världen 

Det finns över hundra kända täljstensfyndigheter i Finland. Mest täljsten finns i östra Finland. Den finländska geologen Benjamin Frosterus, en av grundarna till Finska Täljsten Ab (Suomen Vuolukivi Oy), kartlade redan vid föregående sekelskifte förekomsten av täljsten i östra Finland och kom till slut till täljstensområdet i Nunnanlahti som anses höra till de bästa i världen i fråga om kvantitet och kvalitet. Här bryts merparten av Tulikivis täljsten. 


Talk- och täljstensfyndigheter finns på olika håll i världen. De mest omfattande täljstensfyndigheterna finns i USA, Kanada samt i Uralregionen i Ryssland och i Karelen. Finland har de bästa och största täljstensfyndigheterna i de nordiska länderna.

Täljstenens sammansättning

Täljsten är en stenart som bildats av mjuka mineraler och som är lätt att såga, skära och tälja. I täljsten har talk och magnesit fäst sig hårt vid varandra i och med att talkfjällen vuxit in i magnesiten, vilket gett upphov till en enhetlig, jämn stenmassa.


Kemisk sammansättning:

SiO2 30 – 33 % 

MgO 27 – 32 % 

CO2 20 – 21 % 

H2O (som kristallvatten) 2 – 3 %

Fe, Fe2 8 – 10 % 

CaO 1 – 2 % 

Al2 O3 1 – 2 % 


Huvudmineralerna i Tulikivi-täljsten är talk och magnesit. Det finns ungefär lika mycket av bägge. Därtill innehåller täljsten klorit och opakmineraler, av vilka den vanligaste är magnetit.


Talkhalten gör Tulikivi-täljsten lätt att bearbeta. Tack vare den exceptionellt höga magnesithalten är dess hållfasthet utmärkt. Även om täljstenen är lätt att bearbeta är den ändå inte porös. Täljsten har en kompakt struktur.


Täljstenens sammansättning

Täljstenens värmeledningsförmåga är 6,4 W/mK 

Täljstenens specifika värmekapacitet är 0,98 J/gK 

Täljstenens volymvikt är 2980 kg/m³ 

Täljstenens böjdraghållfasthet i varvets riktning är 16,8 MN/m² 

Täljstenens böjdraghållfasthet i lodrät riktning mot varvet är 15,7 MN/m²


Värmeledningsförmåga 

Täljstenens goda värmeledningsförmåga jämfört med andra material beror på dess kompakta struktur och mineralsammansättning. Denna egenskap gör att olika delar av täljstensstrukturen värms upp jämnt och snabbt.


Värmelagringsförmåga

Med materialets värmelagringsförmåga avses den mängd värmeenergi som det kan binda per vikt- eller volymenhet och temperaturenhet.


Täljstenens specifika värme är ca 1 J/gK och volymvikt ca 3 g/cm³, varvid värmelagringsförmågan per volymenhet blir 3 J/cm³K. Magnesitmineral har en god värmeledningsförmåga och värmekapacitet. För naturstenar är värdet i allmänhet 0,84 J/gK, och således är täljstenens specifika värme ca 20 % större.


Volymvikt

Människor har ofta en felaktig uppfattning om täljstenens densitet. Man tror att en mjuk sten också är porös. Utifrån täljstenens höga volymvikt kan man sluta sig till att strukturen inte är porös. Täljsten uppstod under hög temperatur och stort tryck under loppet av några hundra miljoner år. Fukt fastnar bara på täljstenens yta och inte ens under tryck tränger vatten in i den. Enligt VTT:s test, forskningsrapport nr 174/80/BET, blev täljstenens skenbara porositet endast 0,08 %. Porositeten hos god byggnadssten kan variera mellan 0 och 30 %. Täljsten är kompakt till sin struktur.


Den fukt som trängt in i naturstenar försämrar nästan alla stenarters hållfasthet. Om en sten blir fuktig på ena sidan kan den böja sig. Täljstenens höga densitet förhindrar fukt och kemikalier från att tränga sig in i stenen, och således saknar den ovannämnda dåliga egenskaper.


Böjdraghållfasthet

Värdena på täljstenens böjdraghållfasthet ligger på över 60 % av tryckhållfastheten. Det är ett sällsynt fenomen bland stenmaterial, emedan böjdraghållfastheten för naturstenar i allmänhet är 5-10 % av tryckhållfastheten.


Kemisk hållfasthet och renhet

Täljsten har en mycket god kemisk hållfasthet. Inte ens starka syror skadar den. Täljsten är också ett rent material. Det uppfyller kraven på livsmedel enligt 16 § i Finlands livsmedelsförordning.